Jag tycker om att resa själv, det ger en tid till eftertanke och man kan göra precis det som faller en in, utan att behöva ta hänsyn till vad någon annan tycker och tänker. Dessutom är det utmanande på riktigt många olika sätt.

 

Blandade bilder från Gambia.

 

För inte så länge sedan reste jag ensam till Gambia. Då det var min första gång i landet tog jag en chartervecka med Ving, det kändes tryggt och bra som ensam tjej i en del av världen jag aldrig varit i förut. Men oj, vilken vecka det blev! Jag tog en utflykt till Fathala-reservatet i Senegal (båtresan över Gambiafloden var en upplevelse i sig) och fick se massvis med häftiga djur. Jag fick en guidad tur i den heliga Makasutu-skogen och blev spådd en lysande framtid av en marabout (helig man). Men det allra bästa var när en nyfunnen vän tog med mig på en heldagstur i hans bil och visade mig runt hela kustområdet. Jag fick se allt från paradisstränder, fiskmarknader och krokodiler, och hade apor klättrande på mig samt besökte en marknad i Brikama.

 

Blandade bilder från Gambia.

 

Gambia är ett väldigt vänligt land. Det är olikt Sverige, på så sätt att vart man än går så är det någon som vill prata med en. Man får vara på sin vakt - många vill trots allt bara sälja en saker. Men många är faktiskt genuint intresserade och nyfikna. Vem är du, var kommer du ifrån, vill du bli min vän? Jag har till och med kontakt med vissa av dem fortfarande, via Whatsapp. Återvänder jag en dag till Gambia, så kommer jag självklart höra av mig till dem, och jag vet att de kommer vara glada att höra från mig. Jag har aldrig varit någonstans där det är så lätt att få vänner som i Gambia, och jag förstår dem som återvänder dit gång på gång på gång.